Life is a rollercoaster. You just gotta ride it.

Jag börjar mer och mer märka av hur organisationerna fungerar. Vissa saker känns väldigt "shady" och jag lär mig mer och mer att stå på mig. Något jag inte gjorde tidigare för jag litade ju på organisationen. Man tog för givet att de skulle ta hand om en och sätta ens bästa i första hand. Särskilt med tanke på att det är gamla au pairer som jobbar för dem, så tror man ju att de relaterar till ens situation. Men de senaste dagarna har jag nästan känt mig som en privatdetektiv istället! Helt sjukt ju! Ska förklara vad det är som har hänt...

Allt började i förrgår, onsdags, då jag plötsligt blev matchad med en ny familj. Chockad ringde jag CC och frågade om familjen verkligen hade tackat nej till mig eller om det hade skett ett missförstånd. Tjejen jag pratade med sa att familjen hade angett att dem ville ha tysk au pair istället. Det lät otroligt konstigt för jag har bara fått goda intryck av familjen och de har varit noga med att vara ärliga. De ger konstruktiv kritik och vi hade så galet kul när vi snackade via Skype! Så jag kontaktade mina värdföräldrar och frågade varför dem hade tackat nej. "Brad" (påhittat namn) förklarade att hans chef bestämt sig för att säga upp tusentals anställa så inom de närmsta två veckorna ligger hans jobb i riskzonen. Mina värdföräldrar ville inte stå i vägen för mina dröm att bli au pair så de släppte mig fri för att kunna få nya matchningar. Men om allt löser sig med jobbet så ville dem absolut ha mig som au pair. De ville bara inte vara själviska och låta mig sitta fast i deras matchning och sa att de hade all förståelse för om jag hittade en annan familj jag vill jobba för. Jag förklarade att det kommer krävas en väldans massa för att slå deras familj, så jag håller tummarna för att allt löser sig på hans jobb. Jag menar jösses, jag ska inte åka förrän till sommaren. Det finns gott om tid och jag är villig att vänta. Det är den här familjen värd.

Jag mejlade CC och ifrågasatte varför dem hade sagt att familjen ansökte om en tysk au pair. Jag slets mellan att lita på organisationen och att lita på familjen, så jag ville helt enkelt bara att dem skulle dubbelkolla om det stod så på deras profil eller inte. Men tjejen jag pratade med skällde nästan ut mig och tog det väldigt personligt att jag ifrågasatte hennes arbete. Jag fick väldigt luddiga svar om huruvida det verkligen stod såhär på deras profil eller inte. Hon propsade hela tiden på att jag skulle släppa familjen helt och gå vidare för det skulle bara bli ett "rörigt spindelnät" om jag pratade med två familjer samtidigt. Eftersom att jag inte fick något tydligt svar där så valde jag att ta reda på sanningen själv istället. Jag tänker helt enkelt inte släppa taget om en sån här fin familj. Så viktigt är det inte för mig att bli au pair. Det viktigaste är sanningen och att den här familjen får en rättvis chans, precis som att de har gett mig en rättvis chans.

Idag mejlade jag dem och förklarade allt som har hänt. Bara två timmar senare får jag svar av "Brad" plus ett till mejl från kontoret i Boston där båda förklarar att familjen absolut inte har pratat med någon annan au pair sen vår intervju. Och att dem verkligen inte har önskat att specifikt få en tysk au pair! Killen från Boston-kontoret var den första som verkade ta mitt problem på allvar och förstod hur omtumlande det här har varit för mig. Jag slets ju mellan organisationen som jag borde kunna lita på och en familj som jag aldrig har träffat, men som redan känns som mina vänner! Nu hoppas jag av hela mitt hjärta att "Brad" får behålla jobbet.

Anna - Olaf! You're melting!

Olaf - Some people are worth melting for.